Barn - Barnbarn
Go’vakker C-kull, Norge – född 2008-01-16
Othello & Go’vakker Blyge
Beretta (Tyra)
Hjerpviken’s
F-kull, Sverige – född 2008-03-13
Othello & Lilla Enebys
Walencia (Tilda)
Pinch-hit’s
O-kull, Tyskland – född 2008-05-28
Othello & Pinch-hit’s
Narttu
Ängagårdens
A-kull, Sverige – född 2011-09-01
Othello & Fundora’s Hera
Lite tankar om avel…
För
mig är det viktigast att man avlar på mentalt stabila och friska
hundar. Bra exteriör och rörelser är en bonus. Därför
anser jag att man ska testa hundarna innan de används i avel. De bör
ha friröntgade höftleder (A/B), vara ögonlysta ua (max 1
år gammalt) samt vara gentestade för vWD (blödarsjuka) och
Dilute (felfärgat). De bör vara MH-beskrivna och självklart ska
man också eftersträva en låg inavelsgrad. Ett plus i kanten om
de också har visat framfötterna som arbetande hundar på ett
eller annat sätt, men där beror det ju också lite på
ägaren.
Jag
tycker det är synd att man inom Pinschersektionen tagit bort de tidigare
kraven för valphänvisning, men det finns ändå riktlinjer
som bör följas och det är bra med gulmarkeringarna som
uppmärksammar valpköparna på avvikelser. Det är en djungel
för blivande valpköpare, särskilt om man är ny på
rasen, och vi bör hjälpa till med all information som går att
ge. Det har blivit allt färre
gulmarkeringar bland de planerade parningarna och det är ju positivt.
Jag
förstår inte de uppfödare som låter bli att testa med
motiveringen att vi inte har några stora hälsoproblem på
pinscher i Sverige. OK, det är ju jättebra. Men hur ska vi kunna ha
kontroll på det om vi inte testar? Då kanske vi står där
en dag med en massa felfärgade hundar med både C-höfter,
katarakt och blödarsjuka. Det är så dags att börja testa
då… Det måste väl ändå vara en fördel
att få så mycket information som möjligt för att kunna
planera sin avel?
Några
fler påståenden:
”Det
blir för dyrt att testa alla som ska gå i avel”.
Kan man
fara land och rike runt på utställningar för att meritera sina
avelshundar så nog sjutton har man råd att kontrollera om de
är friska. Vilket är viktigast för rasen?
”Med
vår lilla avelsbas har vi inte råd att utesluta en massa
hundar”.
Jag
säger inte att man måste utesluta en blivande avelstik som t ex
är anlagsbärare för vWD eller felfärgat. Däremot
måste man då använda en hane som inte är
anlagsbärare, vilket inte bör vara alltför svårt. Det
går ju också att använda utländska hanar för att
bredda avelsbasen. Dessutom tas det in importer då och då, vilket
är bra. Men varför i herrans namn måste man ta hit hundar som
redan är nära släkt med dem som
redan finns här? Det tillför ju inte rasen nytt blod.
”Det
har blivit hysteri med alla tester, man skrämmer bort
valpköparna”.
Ursäkta,
men vem är det som är hysterisk? Om man har valt att inte testa sina
hundar så måste man väl kunna motivera varför och
stå för det. Det har valpköparna rätt att få veta
och själva avgöra om man ändå vill ha en valp där.
Jag
låter inte Othello gå i avel för att tjäna pengar utan
för att jag tror han har mycket att tillföra rasen. Där har vi
hanhundsägare lika stort ansvar som uppfödarna har. Det finns dock
ingen garanti och jag vet att det ändå kan dyka upp ögonfel och
C-höfter från fria föräldrar, men då har vi
åtminstone gjort så gott vi kan innan.
Othello
är testad för samtliga ”sjukdomar” ovan. Därför
ställer jag samma krav på den tik han ska para (+ MH om det är
en svensk tik). Även om han inte är anlagsbärare för vWD
eller Dilute (vilket betyder att han inte kommer att få några
valpar med detta) så vill jag gärna att tikarna testas för att
om möjligt cleara hela kullen så att ingen valp heller är anlagsbärare. Det borde väl
också ligga i uppfödarens intresse? Ägarna till de fyra tikar
han hittills har parat har samma värderingar som jag och har inte haft
några problem att uppfylla mina önskemål. Det kallar jag
seriösa uppfödare!